Ja, det är just vad det är just nu!
Trots att Nathalie inte ens kunde höra av sig idag och säga att det inte blev nåt Malmö (surprise, surprise att det inte blev det... ) så stack jag med mamma till Väla istället. Sedan lekte jag tomte och stack till SF och bytte julklapp med Emelie. Hon fick hotpants och linne av mig och jag fick en massa ljusgrejor och ett halsband av henne. Sedan körde Fiestan och jag till Humlegården och så våldgästade jag Charre och Esmir i deras myskväll. Esmir borstade hunden så vi kunde snacka tjejsnack, haha, aw. Henne gav jag doftljus och örhängen som jag visste att hon ville ha. Jag fick en hand som håller ett ljus och en necessär med en massa chokladdoftande saker till. Alla nöjda och glada! Men det blev många ljus märkte jag nu, haha!

Fick ett mycket gulligt samtal efter det att Christoffer och jag pratat vår sedvanliga timme eller så. Han ringde upp igen och gjorde en liten rättelse. Du hade inte behövt, men du har rätt med tanken bakom faktiskt. Och det uppskattades ska du veta! Drabbades dock av en av de där desperata vågorna av längtan sen, men imorgon kommer han ju hit. Sedan är han min hela helgen.

Önskar att ni mådde lika bra som jag gör just nu. Jag vet att alla inte gör det, men jag kan bara säga att bättre tider kommer. En klycha, jag vet, men sådana uppkommer av en anledning! Det kändes svårt att tro det i somras och höstas för mig, och allt kändes nattsvart. Ändå tappade jag inte helt och hållet tron på att det väntar nånting bättre. Och lika plötsligt som ett svart moln försvinner efter ett oväder så ordnade livet upp sig. Med min egen hjälp också förstås.
Det bästa av allt ändå: Jag behöver inte längre tro att det underbara som finns här idag ska vara borta imorgon. Jag menar till stor del Christoffer, men inte enbart. Ändå uppskattar jag vad jag har till 100 %. Att inte ta för givet, men inte känna rädsla för att det ska försvinna nästa vecka. Går det? Ja, jag tror faktiskt det om man satsar på det. Det är en konst man bör sträva efter att kunna i livet!