Egentligen, egentligen, skulle min blogg kunna vara riktigt bra. Den skulle kunna innehålla djupa tankar som jag faktiskt tänker, dagligen, men utan att skriva ner dem. Det borde jag göra. För min egen skull, och för att folk ska slippa harva igenom vad min helg bestått av på den här urtrista bloggen. (Jobb har den senaste helgen bestått av, om ni undrar. I princip bara jobb.) Om jag nu ens orkar klottra ner det. Men för en bra blogg krävs några saker:

- Skrivkunnighet. Det har jag, stor sådan också om jag lägger ner jobb.
- Kloka tankar om sånt som rör alla. Det har jag.
- Tid. Det har jag, men bara ibland.
- Engagemang. Däri ligger min största brist, jag orkar inte lägga ner all den tid det krävs för att överföra mina kloka tankar, genom snygga meningsbyggnader och snärtiga poänger till en meningsfull blogg.

Så kanske är det lika bra att jag ger upp? Mn ändå så tror jag att om jag tar mig den tiden ibland, och slutar skriva meningslösa inlägg om inte alls meningslösa händelser och tänker till lite istället innan jag skriver så skulle folk inte ge upp om min blogg. Och inte jag heller. Hellre kvalitet än kvantitet. Eller, vad tycker ni? Fast just nu är det varken eller. Eller, detta inlägget ligger det i alla fall lite tanke bakom, även om spåket med lite finputs skulle kunna göra det ännu bättre. Men som sagt, det engagemanget, eller faktiskt idag; tiden, har jag inte. Jag har en present att inhandla.

Och sen finns det förresten en sak till som gör en bra blogg, som inte är nödvändigt men gör det fan så mycket lättare; och det är självutlämnande. Men det, sysslar jag helst inte med. Bara lite då och då.