Som sagt, var och vaccinerade oss igår. Jag hade tid ner i hamnen och Christoffer på vårdcentralen i Råå så vi tog en vaccinationstur genom staden. Kom ner i hamnen vid halv fem och väntade mig en jävla kö, men väntade sammanlagt ett par minuter tror jag, enda kön var vid registreringen. Gick sedan förbi Zoegas lager och råttgiftet som låg i hörnorna (jo, det är säkert!) och upp en trappa till denna jättelokal som jag nog inte var ensam om att reagera över. Vid varje sliten pelare fanns en station med några läkare/sjuksköterskor som representerade en vårdcentral och det låg en konstig lukt i luften (låt oss hoppas att det var desinfektionsmedel). Där satt redan en sjuksköterska med en nål redo, så det var bara att sätta sig ner, få sprutan, ett plåster och ett infoblad och sedan gå därifrån. Hur smidigt som helst. Reagerade dock över att hon inte tvättade huden innan hon satte dit nålen, men ja, som ni förstår har jag överlevt. Vi kände oss lite halvkonstiga igår kväll men nu är det bara finfint, förutom att min arm känns som om jag har fått en rejäl box där, alternativt har rejäl träningsvärk. Lika lite väntetid var det i Råå, men mottagandet lite mindre "löpandebandprincip" och sköterskan informerade Christoffer om att han inte skulle gå och träna (antar att det syntes att han gärna gör det...) och att han nog skulle få ont i armen. Tänk om all sjukvård kunde vara såhär smidig, verkligen välorganiserat alltihop! I hamnen fick jag dock en känsla av att krig pågick eller något i den stilen, nästan lite obehagligt med avspärrningar, vakter och folk i gula västar överallt. Man var en del av samhället, kollektivet, och varje liten människa var inte så viktig.