Igår blev inte mycket gjort förutom att skruva ihop vårt nya fina bord. Tänkte utrota lite ogräs också med någon typ av super-roundup som Christoffer har på jobbet men han glömde medlet där. Får bli nästa helg. Just nu väntar vi också på att leråkern där ute ska bli en fin gräsmatta. Vi har gått hårt åt den med mossrivare, lagt på ny jord och blandat upp med grus. Så har vi lagt ut gödning och nya gräsfrön som just nu tjänstgör som fågelmat (hm!). Kommer bli kanon, men just nu är det bara en lerpöl alltihop. Som den bonne jag blivit bloggar jag om gräsmattan, hahaha!

Igårkväll kom Sandra och Björn hit och grillade med oss. Satt i uterummet med tända ljus och käkade flinta och bakad potatis med vitlöksröra. Mm, mm, mm! Till efterrätt blev det glass och gin & tonic. Ja, var för sig då... Var väldigt trevligt! Helt underbart att sitta i sin egen trädgård och grilla en lördagkväll. Kan inte fatta att vi någonsin bodde i trappuppgång och inte ens hade balkong. Hemsk tanke.

Inatt drömde jag att jag blev inspärrad på ett mentalsjukhus mitt ute i vildmarken. Jo, det är sant. Normalt? Det var som en skräckfilm och det regnade och blåste och folk gick omkring med rakade huvuden. Själv var jag mest orolig för att rummen skulle vara för små och klaustrofobiska och att jag inte skulle kunna träffa min älskling så mycket som jag ville. Jag ifrågasatte inte var jag befann mig. Tror inte att jag vill ge mig på att tyda den drömmen, haha.

Nä, dags att ta tag i att göra någon nytta idag!

...att be om ursäkt för kass uppdatering? Nja, det börjar bli tjatigt tycker jag. Ni vet redan varför. Det kallas heltidsjobb, och dessutom en meningsfull fritid. Ha, så det så! Nej, nu ska jag försöka vara snäll.

Har i veckan hunnit med en hel del intressanta saker på jobbet, att få ett nytt bord till uterummet av pappa (hur fint som helst och passar inte riktigt ihop med våra sletna träsoffor som vi ärvt och som man får spinkar där bak utav, men de ska bytas ut så småningom), att gå på fotboll och se HIF spela ut MFF, sova bort en del ledig tid och umgås ovanligt mycket med min älskling. Att sova bort sin fritid kan ju tyckas lite meningslöst, men har man haft en sådan vecka på jobbet som jag haft är det faktiskt underbart. Gårdagskvällen sov vi bort också... kom hem som vanligt vid halv sex och sedan skulle vi gå och vila en liten stund innan vi tände grillen. Yeah right, vi vaknade kvart i nio och hann precis slänga oss inom dörrarna på Premiere i Ä-holm för att köpa en kebab innan de stängde. Så blev det med den grillningen, men det tar vi igen ikväll eller imorgon.

Sedan vi flyttade ut hit och skaffade trädgård, ny bil och heltidsjobb, har vi (kanske tyvärr) växt ifrån somliga av våra vänner. Emellanåt känner jag mig fem år äldre än många av dem och kan inte förmå mig att sänka mig till deras nivå. Jag tycker inte att det räcker att hälla i sig alkohol och sätta på en musikvideo på Youtube för att det ska bli en lyckad kväll. Jag tycker inte att det är kul att sitta och lyssna på historier om hur fulla folk var för två år sedan och hur kul de hade på Dickens förra helgen. Ärligt talat, och detta är ingen överdrift, så har jag roligare på jobbet! För att ha trevligt med folk behöver man få något annat än fyllehistorier i utbyte. Antingen meningsfulla samtal eller att helt go crazy och i princip dansa på borden som om man vore fjorton igen.

Vi har haft en extern konsult på jobbet i veckan som ska arbeta med att förbättra samarbetet mellan olika personer och instanser. Det blev ett mycket intressant samtal med honom. Handläggaren blev klient och det var i det närmaste som ett kuratorsamtal, men det gav en hel del nya insikter, både för mig och konsulten. Jag har också hunnit med att bråka med en person som ska föreställa en kollega (dock ur en annan arbetsgrupp). Hon gjorde fel och jag råkade avslöja detta fel omedvetet för en som tog upp det med hennes chef. Hon säger då till mig att det är bättre att jag pratar direkt med henne. Dagen efter får jag veta att hon gått bakom min rygg och pratat med sin chef om mig, utan att nämna något för mig. Vad liknar det? Pajkastning? "Du skvallrade på mig så jag svallrar på dig". Verkligen moget av en kvinna som passerat medelåldern. Well, först blev jag heligt förbannad, men sedan insåg jag att det inte ens är lönt att bry sig. Hon blev tvungen att både rätta till felet och se mig i ögonen igen, det räcker.

Jag har flera tankar om bra inlägg jag vill skriva här och ovanstående är inget av dem. Meeen, å andra sidan innebär det ju att ni har något att se fram emot! Och jag då förstås.




Lite tid har jag ändå haft över på jobbet... Jag är inte helt nöjd med proportionerna, men den duger. Jag borde teckna oftare, det är himla kul!

Finns det en sådan? I så fall är jag illa i det. Varje dag på jobbet påminns man om dels sin egen dödlighet, men också om hur bra man har det. I vardagen menar jag nu. Man är frisk och har inte ont någonstans. Kroppen tillåter en att göra precis vad man vill, och man borde passa på. Tro mig, jag ser varje dag bevis på att det inte varar för evigt! Man har någon som bryr sig om en, ja, flera... Man blir ödmjuk av att arbeta med människor som har problem som med stor sannolikhet kommer att drabba de flesta av oss som får leva länge nog.

Somliga tror på karma. Om du gör en god handling, får du tillbaka det genom att något gott händer dig och tvärt om. Men tänk om det finns ett visst mått lycka att få i livet, och ett visst mått olycka... I så fall blir det inte nådigt för mig sen. Jag mår så fruktansvärt bra just nu och har gjort länge. Visst, det finns inget liv som är perfekt och jag har saker att uppnå, massor av saker som jag vill göra och åstadkomma, men det är också en del i denna lycka. Christoffer är dock den största delen! Det är lite läskigt att så stor del av ens lycka ligger i en enda sak, eller ja, person. Samtidigt, det är det som är kärlek. Den som inte har fått uppleva den stora kärleken i livet har missat en av de väsentligaste delarna, det är en sak som är säker. Det är väl därför folk så desperat letar efter den, antar jag.

Det var veckans fredagsfilosofi. Nu åter till grillandet. Ny grill, nya utemöbler och härliga grillskivor som ligger och fräser. Jag är lycklig. Då är det lätt att se de små guldkornen i vardagen, som den här kvällen.

...gammal är jag nu. Fyllde år igår utan att göra så mycket åt det, haha. Vi storstädade trädgården och oljade in utemöblerna. Ska bli ett bord också i veckan och sedan är vi redo för grillsäsongen! Well, vi kan behöva en bättre grill också, och så ska vi få stolar och bord att ha utomhus också, men nu är det nära. Finns mycket mer att göra i trädgården också, men nu hänger där en skånsk flagga och vi har räfsat ihop löv och skit som ligger och skräpar. Nu ska det mossrivas och klippas gräs och gödslas. Vilka villaägare/bönder vi har blivit!

Igår stod mamma och Fia utanför dörren med en fransk chokladtårta och blommor i handen när vi kom hem efter att ha hämtat en gräsklippare och så vidare. Lite gulligt tycker jag. Så det blev tårta på födelsedagen i alla fall, sittandes i uterummet. Sämre kan man ha det. Avslutade dagen med kebabpizza i Norra Häjaröd efter att ha hjälpt till att samla ihop mossa där, vilket var roligare än det låter. Särskilt när Klas står uppe på släpet och hoppar i mossan medan han håller Christoffer som står på marken i handen. 46 år någon? 4,6 kanske, haha. Det hade praktiska skäl, men såg grymt roligt ut!

Det blir firande med släkten när Christoffer också har fyllt år i maj, så än har jag inte fått mer än en present. Fast vilken present sedan; en ny mobil kom min älskling och gav mig på sängen igår morse. Han är min prins (även när han inte köper mobiler till mig förstås!) Älskar den nya telefonen också, den fungerar ju faktiskt till skillnad från den gamla! Och så touchscreen som var ett krav, det är hur smidigt som helst.

Med andra ord var det en bra födelsedag. Men att inte fira den på rätta dagen, att fixa i trädgården en hel helg och att inte välja den allra, allra senaste tekniken på sin nya mobil (och inte vilja ha den heller) är väl ett eller två vuxenpoäng, right? För att visa att vi inte är redo för pensionen ännu var vi dock hos Björn och Sandra och festade på kvällen. Skönt att höra va?

Jodå, det blev en härlig resa. Faktiskt antagligen den bästa vi gjort. Och detta mycket tack vare ett speciellt ställe kallat Tropical Island. Om ni inte redan har varit där så bara måste ni åka dit, det är ett minne för livet faktiskt! Hela Berlin var en väldigt trevlig stad, och det fanns oändligt mycket att göra. Vi kände oss långt ifrån klara när vi åkte hem så dit kommer vi antagligen åka fler gånger. Dessutom tänker vi fira nyår på Tropical Island. Någon som är sugen på att hänga med? Ta en titt på bilderna och fundera, haha. Jag hoppar över att lägga ut bilder på alla turistattraktionerna och nöjer mig med några. Människor på bilderna är alltid roligare.




Min älskade Christoffer utanför Olympiastadion. Den var enormt stor och väldigt tysk. Strikt och pampig!



Jag nere vid planen på Olympiastadion. Håret ser fyrkantigt ut, men det blåser. De gråa sektionerna i bakgrunden alla de 80 000 stolarna och i den lilla upphöjningen över ingången brann den olympiska elden 1936.




Också väldigt tyskt och pampigt. Reichtag - riksdagen. Vi gick aldrig in dock... kolla kön i bakgrunden. På tal om kö, visste ni att Madame Tussauds finns i Berlin också? Dit gick vi inte heller på grund av trängseln.




Brandenburger Tor i kvällsljus. Vi parkerade flera dagar bara hundratalet meter därifrån. Bil is king i Berlin, du kan ta dig fram överallt!



Och självklart var vi också vid Checkpoint Charlie, gränsenövergången mellan öst och väst. Den berömda "You are leaving the american sector"-skylten till vänster. Kul att läsa om lyckade och misslyckade flykter över muren på alla skyltar som fanns i området. Absurt att den sista personen sköts här under vår livstid...



Jag på paradgatan mellan Brandenburger Tor och frihetsstatyn som man anar i bakgrunden. Spontan bild, därav att jag ser ut att leta efter pistolen eller något...



Pottsdamerplatz. Får plats inne på Tropical Island, skyskrapor och allt. Tyvärr var biljetterna till världens största 3D-bio slutsålda när vi kom. Men stället var häftigt.



Gissa sporten?



Just det, galopp. Vi var på det hederliga gamla folknöjet som troligtvis enda turister. Vårt hotell var döpt efter banan Hoppegarten och låg utanför stan på östsidan nästan precis sidan om banan. Stoltheten på banan hette Overdose (inte på bilden). Ingen aning om vad det var så speciellt med den hästen.



Inne på Tropical Island. Cool belysning i vattnet på kvällen och bubblor som i en bubbelpool här och var. Vi satt och åt middag på restaurangen sedan iklädda badkläder och träffade även ett tyskt par - Anna & Thomas - som bjöd oss på Radler (öl blandat med Sprite) vilket faktiskt var ganska gott konstigt nog. Underlig men extremt trevlig kväll!



Här får man en liten, liten uppfattning om hur stort detta paradis var. På reklamen till ballongen stod det "You can fly" och visst kändes det så. 60 m upp i luften i något som påminde om en fallskärmsryggsäck med fötterna dinglande fritt i luften. Riktigt läskigt var det!



Tropical Islands uppifrån ballongen. 60 meter är en bra bit upp i luften! Man ser inte ens människorna. Regnskogen i mitten och shoppinggatan längst bort mot väggen. Det blåa är "lagunen" med vattenfall och fontäner. Det fanns förstås också ett "hav" och en sandstrand men detta kom inte ens med på bilden. Inte heller ser man sauna-avdelningen med bastu, ångbad, fotbad, massage o.s.v.

Så, nu är det sovtid för vår del. Vi gjorde mer än såhär, men orkar inte beskriva varenda detalj. I Berlin har man inte tråkigt i alla fall! Kanske lägger upp en film som jag filmade uppifrån ballongen någon dag snart också, men nu får det räcka för idag. Godnatt!

Imorgon bär det av till Berlin. Riktigt, riktigt, riktigt härligt ska det bli med semester, det behövs nu! Denna veckan har varit jävligt stressig och sedan denna sommartid, suck. Den tar ju död på en... att gå upp en hel timme tidigare på morgonen är inte min grej. Särskilt inte med tanke på att kvart över sex är tidigt redan som det är! Men nu är det glad påsk och allt det där. Ska på påskmiddag hos mamma nu och sedan hem och lägga sig, vi ska upp ännu tidigare imorgon än annars i veckan... skjut mig. Men, vi ska ju ut och resa, så då får man väl ta lite sånt. Ska försöka uppdatera med lite bilder från Berlin i nästa vecka i alla fall och hålla liv i den falnande blogglöden!

Har förresten jobb tills sista augusti nu, och det känns väldigt, väldigt bra det också. Ifall det finns karma så måste jag vara en mycket godhjärtad människa. Saker och ting är bara så bra, löser sig så bra för mig. Nästan så man knappt vågar tro på det och väntar på bakslaget. Äh, jag njuter just nu, vad mer kan man göra? Det enda jag skulle önska mig är mer ledig tid, men vem gör inte det?