Finns det en sådan? I så fall är jag illa i det. Varje dag på jobbet påminns man om dels sin egen dödlighet, men också om hur bra man har det. I vardagen menar jag nu. Man är frisk och har inte ont någonstans. Kroppen tillåter en att göra precis vad man vill, och man borde passa på. Tro mig, jag ser varje dag bevis på att det inte varar för evigt! Man har någon som bryr sig om en, ja, flera... Man blir ödmjuk av att arbeta med människor som har problem som med stor sannolikhet kommer att drabba de flesta av oss som får leva länge nog.

Somliga tror på karma. Om du gör en god handling, får du tillbaka det genom att något gott händer dig och tvärt om. Men tänk om det finns ett visst mått lycka att få i livet, och ett visst mått olycka... I så fall blir det inte nådigt för mig sen. Jag mår så fruktansvärt bra just nu och har gjort länge. Visst, det finns inget liv som är perfekt och jag har saker att uppnå, massor av saker som jag vill göra och åstadkomma, men det är också en del i denna lycka. Christoffer är dock den största delen! Det är lite läskigt att så stor del av ens lycka ligger i en enda sak, eller ja, person. Samtidigt, det är det som är kärlek. Den som inte har fått uppleva den stora kärleken i livet har missat en av de väsentligaste delarna, det är en sak som är säker. Det är väl därför folk så desperat letar efter den, antar jag.

Det var veckans fredagsfilosofi. Nu åter till grillandet. Ny grill, nya utemöbler och härliga grillskivor som ligger och fräser. Jag är lycklig. Då är det lätt att se de små guldkornen i vardagen, som den här kvällen.