Just nu har jag stor lust att vara lite djup... men faktum är att jag inte har något att säga egentligen. Eller i alla fall inget som passar på en blogg. Smått irriterande. Denna plötsliga lust att fundera över livet kommer sig eventuellt av att just ha lyssnat på Brothers in arms med Dire Straights, den brukar ha den påverkan. Uppenbarligen har fler känt så eftersom någon jag känner körde två varv extra i rondellen med tårar i ögonen när han lyssnade på gitarrsolot. Nej, det är inte Christoffer, han får inte tårar i ögonen av musik. Den musiken han vanligen lyssnar på ger en dessutom mer lust att slåss än att gråta.

Jag har sådan lust att vara ledig. Ligga i trädgården och sola och läsa Människor som gått till överdrift och skratta ihjäl mig eller Den förlorade symbolen och bli allmänbildad. Håller just nu på att läsa båda, dagligen, men det är inte precis någon risk att blanda ihop handlingen. Särskilt som den ena saknar handling. Fast egentligen tycker jag om att gå till jobbet, och det gäller väl att njuta så länge man har ett. Känns härligt att ha ett jobb som jag trivs med och som jag ändå känner att jag börjar kunna hantera något så när vid det här laget. Känns bra med härliga arbetskamrater och en förstående chef. På tal om jobbet så gick det inte så bra med vår matchmaking. Well, värt ett försök som sagt. Våra "kärleksobjekt" var tyvärr alltför olika, tror jag.

På tal om förstående chef som knappt förstod frågan om det var okej att komma mitt i borådet (mötet vi har varje torsdag) så var jag med Cisco på återbesök och stygntagning på djursjukhuset imorse. Det gjorde ont på min stackars kille när de drog stygnen och han tittade på mig som "Hur kan du hålla fast mig medan de gör detta?". Ändå jamade han bara och försökte slingra sig. Inte en tanke hade han på att bita eller klösa mig. Djursjukvårdaren frågade: "Är han alltid såhär snäll?". Faktum är att ja, det är han, eftersom han har en fantastisk tilltro till människor och till mig. Underbara lilla katt! På måndag åker han under kniven igen. Stackarn, nu är det dags att kapa kulorna. Sen ska han slippa veterinären för ett bra tag framöver hoppas jag. För hans skull och för plånbokens.