Var som jag sa att jag skulle på Make Up Store idag med Gabriella (som skulle på Sensation White i Köpenhamn ikväll) för att se om de var så mycket bättre än jag själv på att sminka mig. Ja och nej. Vissa saker hade jag kunnat göra lika bra eller bättre själv, som foundation/puder, concealer och mascara. Ögonskugga/ögonpenna var hon däremot riktigt skicklig med och ögonen blev jättefina. Hur jag ska göra med läpparna vet jag däremot inte riktigt. Minsta färg på dem och det syns väldigt mycket. Hon la läppenna och läppstift och det blev helt klar okej, men det skulle kanske kunna bli ännu bättre. Bara läppglas kanske? Ska nog ta en runda till Make Up Store här i stan också och se om de har några begåvade förslag på hur jag ska göra med det där. Vet fortfarande inte om jag ska sminka mig själv till bröllopet eller inte, får fundera på det. Ska nog ta och köpa en eyeliner i samma stil som den hon använde i alla fall, en mörkbrun som ger mindre skarpa konturer och som inte blir så hård som min svarta blir. Klart att det ska synas att man har smink på bröllopet, men det får absolut inte bli för mycket. Man fick handla för de 495 kr konsultationen kostade, men jag hade smink för 785 kr med mig hem, och än är det några saker till jag behöver köpa...

Girly-girly det där ↑ blev, men inför sitt bröllop kan man väl få vara riktigt tjejig emellanåt, även om det kanske egentligen inte är riktigt min stil?

Fick goda nyheter på jobbet. Först och främst kommer Inger tillbaka eftersom det ser ut som hon börjar bli frisk. Det var den bästa nyheten, även om det råkar vara så att jag sitter på hennes vikariat. Chefen sa dock att jag får stanna ändå under våren eftersom det kommer att finnas mycket att göra nu när vi inför LOVen, lagen om valfrihet (att man kan välja utförare av hemvård). Hon berättade även att hon tänkt sig att jag skulle stanna över nästa sommar. Vi får se, men det verkar ju i alla fall som att vi gjorde helt rätt som började planera vårt bröllop. Christoffer säger alltid att man förtjänar tur genom att försöka åstadkomma det man vill. Med andra ord; fast vi inte riktigt visste hur det skulle bli med jobb och om vi verkligen skulle kunna hinna spara ihop alla de pengar som behövs, så förtjänade vi den tur som jag nu hade genom att helt enkelt våga försöka. Det hade troligen löst sig på något sätt även utan jobb för mig, men det skulle kunnat bli riktigt kämpigt. Jag längtar så till den 14 maj! Imorgon är det ett halvår kvar...