Tredje gången gillt, säger man ju. Äntligen kom jag faktiskt iväg. Hade vissa funderingar på om planet möjligen skulle bestämma sig för att störta för att hindra mig att komma dit den tredje gången men nej, faktiskt inte. Avskyr dock verkligen att flyga, särskilt starten.

Rom hade mycket vackert att titta på, men i övrigt var jag inte helt impad av stan. Den kändes som en enda stor turistattraktion utan minsta spår av något genuint. Det skulle vara själva turistgrejerna då, ironiskt nog. Colosseum var mäktigt, och det var Peterskyrkan också! På Colosseum kostade vi på oss en dyr guidning som faktiskt kändes värt det. I Peterskyrkan hoppade vi över kryptan och gick upp i kupolen istället. Fruktansvärt jobbigt. Jag skrattade när jag läste "ca 550 steps, if you are elderly or have heartproblems - be aware" och tyckte inte att det var värt att ta hissen halva vägen och sedan ändå gå, men det var nästan så jag ångrade mig. Faktum var att vi hoppade över många andra turistgrejer, men det enda jag kände att jag kanske missade var Sixtinska kapellet, det hade jag faktiskt velat se, men det var så mycket folk i Vatikanen. Och inte bara där förresten, överallt! Det kryllade av turister och tiggare. Romarna själva var så vitt vi kunde bedöma mycket trevliga (en snäll kvinna hjälpte oss på rätt tåg när vi åkte fel första kvällen vilket innebar att hon fick gå åtminstone en kilometer åt fel håll själv), men servicefolket; fy fan! Otrevliga så det att det knappast var möjligt att vara värre! Beställde vi en biljett fick vi den mer än en gång verkligen framkastad utan ett ord. Glöm inte att det är turisterna ni lever på era idioter, bit inte den hand som föder er!

Varmt var det också, riktig "kommuvärme" som man säger; närmre 30 grader och nära 100 % luftfuktighet, och så avgaser till det. Och högljutt till tusen, det var underbart att komma in i tystnaden på hotellet efter en dag på stan. Hotellet var ju också en historia för sig. Inte så illa som Los Salmones på Gran Canaria, men lika hemska sängar! Man fick dessutom ringa på två klockor för att överhuvudtaget komma in. Hälften av tiden satt en man i receptionen som inte kunde engelska och tittade på TV till långt in på natten på högsta volym så man inte kunde sova. Tur att hans dotter var himla trevlig och vägde upp det hela lite. Och centralt var det, bara ett par minuters gångväg från Termini - stationen.

Maten var nästan värst. Näst efter otrevligheterna från servicefolket. Ingen frukost på hotellet (eller ok, du kunde gå till en närliggande bar och få en sockrad eller syltad croissant och ett glas juice/kaffe för en mindre förmögenhet, men vem står sig på det?) så efter tre dagar betalade vi 90€ för två grönpepparbiffar med pommes och en halv flaska vin. Vi stod helt enkelt inte ut med mozarella och bröd i någon variant mer. Herregud, äter de inget annat?! Pizza, baguette... samma innehåll, olika form. Dessutom hade de till och med mozarella i hamburgare på McDonald´s, vad sägs om det? Jag som trodde att italiensk mat skulle vara god. Bertil Hagberg - du har fan lurat mig! 

Rom var en otroligt fin stad att titta på, men verkligen inte människovänlig! Nu låter det som om jag ångrar den här resan och det gör jag verkligen inte! Det var både mysigt och trevligt på många sätt och jag är verkligen glad att jag har sett Rom, men man gör det nog helst med en hundratusen eller så på fickan. Då skulle man kunna undvika mycket av det som var hemskt. Servicefolket i Rom fjäskar för pengar, det var också tydligt. Usch.

Det var inte utan att man var lite glad att vara tillbaka hemma i kylan och det artiga, välordnade Sverige! Mycket glad för att vara hemma hos min killar var jag förstås också! och för att ha överlevt ännu en flygresa tur och retur...




Turist? Javisst!




Colosseum, faktiskt mäktigt! 700 000 människor har uppskattningsvis fått sätta livet till här - för underhållningens skull. För att inte tala om hur många "wild beasts".




Forum Romanum sett från Colosseum (med en del park och annat emellan).




Har jag inte lyckats bra med den här vykortsbilden av utsikten från Peterskyrkan? När vi kom dit var det söndagsmässa och påven på storskärmar.




Varmt! +28 och 92% luftfuktighet en av dagarna. Tro ni man var svett efter att ha tagit sig upp för alla 550 trappstegen från kyrkan till kupolen då?




Och det var inte direkt gott om plats på vägen upp... bitvis riktigt klaustrofobiskt med lutande väggar.




Sista biten tog ändå priset! Ett vertikalt rep som räcke i mitten och när man var i mitten undrade man om man någonsin skulle komma ut. Lägg 35 graders värme och andfåddhet på det...




Vackert! Inne i kyrkan, kupolen längst bort. Notera ljuset som faller in från fönstret till vänster, det är nästan så man blir lite religiös! Här skulle man gift sig ju...




Om inte mamma hade stannat och sagt "Här har vi dem!" skulle jag helt ha missat spanska trappan antagligen. Terasstrapporna med Kärnan på toppen är mer imponerande om du frågar mig. Ser du mig på bilden? Jag är där, men bilden blir för liten här för att du ska kunna hitta mig.




Fontana di Trevi var mycket större än jag trodde!




Jag blev inte helt impad av Rom, därav mitt avmätta sätt att slänga myntet. Vi får väl se om jag återvänder. Den snygga minen bjuder jag på...



Lite lätt trötta på planet på vägen hem. Jag är dessutom full, och det planerar jag att vara på alla flygresor jag företar mig i framtiden också!