Jag har som ni förstår en del att pyssla med de här sista skälvande dagarna innan man är fast för resten av livet. "Ångerveckan" sa Liselotte på jobbet. Haha, skulle inte tro att jag ångrar mig! Aldrig! Att det sedan håller hela livet, det kan ingen människa veta säkert, men det är förstås med den intentionen man går in i det hela. "Tills döden skiljer oss åt" heter det av en anledning. Oavsett kommer jag aldrig att ångra att det var Christoffer jag gifte mig med, så mycket vet jag. 

Efter lördag börjar en ny tid i livet - som fru Nilsson. Så då har väl den här bloggen tillsist tjänat sitt syfte färdigt. Håller på att fundera över om jag kanske skulle byta till Wordpress, för en ny blogg blir det nog trots allt. Jag kommer inte att beskriva bröllopsdagen i den här bloggen, vill ni läsa om den får ni följa med till nästa. Jag återkommer när jag vet vad jag ska kalla den, när jag hittat på en godtagbar adress som inte redan finns.