Tröttat på soundtracket än?

Inte? Bra, för det är sex inlägg kvar efter detta tills ni slipper det. Mohaha!

Bröllopsplanerna ligger lite, lite på is nu. Mest för att vi ligger ganska bra till med planeringen. Nästa blir att inhandla lite mer smink, lägga upp klänningen när jag får skorna och planera in en resa till Tyskland för att inhandla alkohol för flera tusen.


1 år...

...går väldigt fort! Idag är det ett år sedan jag började jobba på Myndighetsenheten. Herregud, 365 dagar som bara försvann. Eller, jag har hunnit väldigt mycket under dessa dagar, men ändå. Plötsligt förstår jag hur man bara kan vakna en morgon och upptäcka att man jobbat tio år på samma ställe.


Speciella platser...

... tycks de flesta par ha. Och speciella saker och låtar. Vi har inget sånt. Visst har vi platser som vi båda tycker om och som vi har varit på mycket tillsammans, visst finns det låtar vi tycker om, men om de ska kallas speciella för oss så får vi liksom ta i lite mer än vad som känns naturligt. Jag är annars mycket för sånt... dofter, platser, saker som påminner mig om vissa personer. Jag älskar att känna mig sådär sorgset melankolisk när jag ser eller hör eller doftar eller befinner mig nära något ting som är stark förknippat med någon som inte är där just då.

Vi träffade vår bröllopsfotograf i helgen. Helt underbar var hon, proffsig men personlig, och detta kommer att bli hur bra som helst! Jag börjar verkligen längta nu. Hon ville ju förstås veta vart vi ska fota någonstans på dagen D och vi har valt området kring Pålsjö slott och vidare ner över "kanten" till Vikingstrand ungefär. Det är nog det närmast vi kan komma "vårt ställe". Vi har många, många gånger parkerat bilen så att vi har utsikt över havet och Danmark på andra sidan medan vi har mumsat i oss burgare från McDonald's. Låter kanske inte så romantiskt, men det är det faktiskt!

Vi har ju som bekant en del problem med att välja låt till vigseln, och detta är också svårt eftersom vi inte har någon smäktande ballad som är "vi". Att komma dragandes med November rain på en vigsel känns inte riktigt lämpligt. Videon innehåller förvisso ett bröllop, men det slutar hyfsat tragiskt det hela. Det är det närmsta "vår låt" som vi kommer, och den känns väl ganska så äkta faktiskt.

Jag antar att om det skulle ta slut mellan oss skulle hela hemmet, varje ting, varje låt och varje gathörn i varje stad vi någonsin besökt tillsammans plötsligt bli "våra". Kanske är det för att det liksom räcker med att vara vi två för att det ska bli bra, som låtar, ting och platser tappar sin betydelse. Jag vet inte. Eller är vi helt enkelt hopplöst oromantiska.


Working on it

Jag ska skriva vidare, jag kommer snart med Day 03 - Your parents, så jag har inte glömt det! Även om ni har gjort det vid det här laget... haha. Sorry för att designen på bloggen helt plötsligt ser väldigt knepig ut. Vet inte riktigt vad jag ska göra för att rätta till det, men någon dag när jag orkar så ska jag ta tag i det också. Bloggen är som sagt inte min prioritet just nu. Dessutom... om 2 månader, 3 veckor och 3 dagar så är namnet på bloggen hyfsat inaktuellt. Så vad händer då?

Off to Gullivers resor via pitstop på Gyllene måsen!
Jack Black som jätte, det kan ju inte slå fel. Eller?


Best soundtrack ever...

...eller är det jag som är överdrivet sentimental såhär på fredagskvällen?



Ingen inspiration alls...

... har jag för att blogga egentligen. Jag trodde att ju närmre bröllopet vi kom, desto mer skulle jag blogga om varje liten detalj. Icke så. Nu har vi fixat nästan allt; det är blommor, tårta, övernattning och en massa småpyssel kvar. Ringarna ska vi gå och designa på onsdag! Skitkul ska det bli! Vi bara gick förbi Juvel & Design när vi var på stan och skulle skaffa oss en uppfattning om vad vi ville ha. Ägaren a.k.a. esset (som i att vara ett ess) imponerade tillräckligt med sina idéer för att vi aldrig skulle komma vidare till någon annan butik. Christoffer är helt klar med sin outfit också. My god, när jag såg honom stå där i kostymen med kravatt och väst och näsduk och hela köret kändes allt plötsligt så verkligt! Ibland får jag små stunder där det går upp för mig att jag faktiskt ska gifta mig! Once in a lifetime, det känns stort! Däremellan känns det som att planera vilken fest som helst. En annan sådan där stund bjöd skatteverket på. Jo, det är sant. I helgen fyllde vi i papperna om hindersprövning... och namnbyte. Så formellt! Då var det officiellt; Anna Nilsson. Usch, vad trist namn, men några alternativ finns inte för mig egentligen.

Jag har varit och provat klänningen en gång till och den är bara det vackraste plagg jag har sett! Trots att 2011 års kollektion hade kommit in var där inte en enda klänning i affären som jag hellre skulle velat ha. Min var utan tvekan vackrast! Det är väl så det ska kännas antar jag. På onsdag är den insydd och klar och då återstår bara skor så den kan läggas upp, men det är helt jäva omöjligt att få tag på just nu. Men så är jag också på jakt efter sandaletter i februari... Jag har finkammat hela nätet också tror jag, utan att hitta rätt. Jag bryr mig knappt om hur de ser ut ens (inom rimliga gränser) eftersom ingen kommer att se dem under klänningen och ändå är det omöjligt. Jag har hittat ett par som är perfekta, men de kommer aldrig in i min storlek. Dagens I-landsproblem. Frisören är bokad äntligen så nu letar jag inspiration där och min kära kusin har lovat att sjunga i kyrkan. Frågan är bara vad...

Den här?
http://www.youtube.com/watch?v=esSqeRL3o7o (Ignorera den pretto bilden på artisten och hans ö:n.)

Bäst hittills.


Christoffer & Anna



Jag återkommer imorgon!