Vaknade av en puss från min prins, precis som i sagorna! Sedan blev det en mycket mysig morgon när jag släpat mig ur sängen trots att klockan bara var 8. Naturligtvis gick jag och la mig igen efter bonusgos, när han stack till jobb. Ska träffas igen någon gång ikväll/natt. Bara för att gosa lite till. Det är lika nödvändigt som att sova eller äta, vad gjorde jag innan jag träffade honom? Jag kan bara säga att mitt liv inte skulle vara detsamma utan honom. Det skulle aldrig mer bli såhär bra. På något skrämmande sätt vet jag att jag inte kan resonera som att "det kommer fler killar" för den stackare som i så fall skulle komma efter Christoffer skulle aldrig kunna bli nummer 1. Han skulle alltid bli jämförd, och säg vem som skulle stå ut med något sånt? Jo, någon mes som jag aldrig skulle falla för just därför... Om detta inte skulle hålla är jag med andra ord mycket illa i det. Men varför i hela världen skulle inte detta kunna hålla hela livet? Jag kan inte se någon anledning!

Har ägnat min dag åt att gå upp sent, slöa i soffan, prata med älsklingen i telefon när han hade lunch, släpa mig in i duschen för att sedan sätta mig här. Det regnar ju ändå och jag är ledig! Och sedan få reda på att Zandro tänker svika och jobba i Lund i sommar istället... åh, då kommer ju Scandlines vara så mycket tråkigare! Jaja, han verkar svår att övertala, hahaha! Förresten så fick för övrigt jag jobb på Scandlines igen fick jag veta igår. Inte helt oväntat, men skönt att inte behöva tänka på det och kunna resa med gott samvete och "slösa" upp sina sista slantar!

Sedan satte jag mig ner och lärde känna mina klasskamrater lite närmare. Jag startade med Helens blogg, sedan Hannas, Linas, Sussis eller någon sådan ordning. Blogg är en underbar uppfinning. för en själv och för andra. Det är ju härligt att höra att alla hade lika svårt som jag att ta tag i sina tentor... och att liksom läsa att de också krattar löv och festar, haha. När man bara träffar människor i en enda miljö har man svårt att föreställa sig dem i en annan. Jag fattar ju att alla andra också har ett liv såklart, men på något sätt så tänker jag bara på dem som i skolan... ja, konstigt men sant.

Nä, jag blev tillräckligt sugen på popcorn av att läsa Sussis blogg att jag ska gå och poppa en påse nu medan jag väntar på mamma som kommer snart och sen Gou. Jag längtar efter honom varje minut vi inte är tillsammans. Ändå träffas vi varje dag. Lika bra att vänja sig vid det ändå, för vi ska ju bo ihop snart. Längtar efter det också!

Where did we come from?
Why are we here?
Where do we go when we die?
What lies beyond?
And what lay before?
Is anything certain in life? 


They say, Life is too short,
The here and the now
And you're only given one shot
But could there be more,
Have I lived before,
Or could this be all that we've got? 


If I die tomorrowI'd be all right
Because I believe
That after we're gone
The spirit carries on 


I used to be frightened of dying
I used to think death was the end
But that was before
I'm not scared anymore
I know that my soul will transcend 


I may never find all the answers
I may never understand why
I may never prove
What I know to be true
But I know that I still have to try 


If I die tomorrowI'd be allright
Because I believe
That after we're gone
The spirit carries on 


Move on, be brave
Don't weep at my grave
Because I am no longer here
But please never let
Your memory of me disappear 


Safe in the light that surrounds me
Free of the fear and the pain
My questioning mind
Has helped me to find
The meaning in my life again
Victoria's real
I finally feel
A peace with the girl in my dreams
And now that I'm here
It's perfectly clear
I found out what all of this means 


If I die tomorrowI'd be allright
Because I believe
That after we're gone
The spirit carries on


Dream Theater - The spirit carries on

Visst har den en underbart hoppfull text? Jag tror inte så som texten säger, men jag föll direkt för den här låten ändå. Aldrig hört talas om Dream Theater? Det hade inte jag heller förrän jag träffade Christoffer. Den här låten är mest powerchords (som jag förvisso är mycket glad för) men efter att ha sett DVD: n igår med Christoffer och Klas kan jag säga att det här är några av världens bästa musiker, om inte de absolut bästa. De är helt sanslöst bra på sina instrument. Trummisen, basisten, synthspelaren, gitarristen... Jag lovar att oavsett intresse och anstängning skulle jag aldrig någonsin kunna återge 10 sekunder på något av intrumenten i de snabbaste delarna av deras låtar även om jag övade hela mitt liv. Aldrig. Det är ofattbart hur de kan lära sig en hel konsert, hur de kan göra detta live! Särskilt som många av deras låtar är runt 20 minuter långa. Låten "Six degrees of inner turbulence" är över 40 minuter lång... Det ni. Vill ni se vad jag är så impad av finns ju alltid youtube som ni vet. "Progessiv metal" kallar de musikstilen, och detta gillar jag?! Ja, inte alltav det, men ändå. Imponerad är jag som ni förstår, när jag ägnar ett blogginlägg åt detta! Haha, ja mycket ska man ju lära sig säger de...

För övrigt dök både pappa och Krisse upp på min födelsedag. Lille Kecke var dock sjuk och fick stanna hemma. Och så kom förstås Fia, släkten och min Gou! Och alla mina vänner kom ihåg mig, om än vissa i sista halvtimmen, haha! Fick en massa flytta-hemifrån-grejer typ lakan och presentkort på IKEA. Tråkigt säger ni. Mja, men jag kommer inte ångra mig när det är dags att flytta! Dock fick jag en fin klocka av älsklingen som tyvärr var för stor men det fixade vi med en annan i helgen. Skitsnygg! Och ett halsband. Så nu kan jag ha båda mina Gous med mig. (=Gou i flertal) Både Dylan och Christoffer i ett hjärta om halsen. 
Det börjar röras om i grytan som man säger i alla fall vad det gäller flytt. Det snackas på allvar om flytt hit och dit, för det verkar ju som att ingen vill bo kvar, haha. Mormor och morfar ska hit, mamma någon annanstans, Klas och Lena kollar på hus... Jaja, nu ska vi bara se till att vi också kommer igång och letar, Christoffer och jag.

I övrigt har det varit en underbar helg, bara sådär liksom. I fredags var det myskväll hemma bara, i lördags bögafrukost i det gröna och sedan grillning och utgång på kvällen. Kul hade jag och Christoffer mest med Matos då, men jag tror inte Johan tog illa upp precis. Hampan innan Tivoli, då börjar det bli rätt årstid! Igår var det McDonald's till frukost med havsutsikt, inte illa! Sedan fixade vi klockan och avslutade dagen med Sportskij och film "Life stinks", haha, innan det var Dream Theater och Queen och AC/DC och sånt skräp innan sängdags. Bara en såndär lycklig dag igår. Nöjd-med-livet-dag liksom. Förutom att det var tentaplugg som väntade idag och sedan imorgon med. Som Naffie och Jenni livade upp med en trevlig promenix idag! Men vafan, på onsdag är det över med tentan med. Sista för denna terminen!

Jaha, då var man inte tonåring längre. Fan vad skönt om man tänker efter! Blev väckt innan mamma stack till jobb och fick bära in min present själv, haha. Den var tung eftersom den innehöll en hel servis med bestick och allt. Det tar sig, det tar sig. Långsamt samlar man till eget bou, yeah. Älsklingen väckte mig vid 12 igen när han ringde. Han är det sötaste som finns!
Sen ringde pappa och sa att han nog inte tänkte komma. Han får inte för Maj-Lis. Så stackars honom då. Han föreslog att vi skulle grilla i helgen istället och att Christoffer kunde vara med och ja sa okej, på villkor att hon inte är med då. Då skulle han kanske komma hit i alla fall... Åh, kan man bli mer besviken på någon? Välj bort mig, gör det, för husfridens skull! Stå upp för någonting någongång för i helvete! Kan du välja bort mig för henne kan jag välja bort dig... den kommer att komma, den dagen, om det inte blir löst på något sätt när jag och Christoffer flyttar. Så vi får väl se hur det blir ikväll. Säkert ett paket som lämnas vid dörren. Tror du att det är paket jag vill ha?! Jaja.

Vi får se vad resten av dagen har att erbjuda i presentväg och gästväg då. Kanske till och med Krisse dyker upp efter jobb.  Lite spännande är det faktiskt att fylla år, haha. Men inte som när man var liten tyvärr, det går liksom så fort över nu för tiden. När man var liten var dagen evighetslång. Charre, Mari (kusinen) och Fia har skickat sms än så länge. Vi får väl se vilka fler som minnas att ajg fyller år, haha. Uppdatering i den frågan senare kanske.