Livet är som en berg- och dalbana

Men det visste ni väl redan? Jag menar, det är inte någon nyhet för någon. Men att man kan vara på toppen, och längst ner på den verkliga bottnen under samma dag, ja faktiskt under samma timme, det var något nytt för mig i alla fall. Lägg sedan till lite underliga drömmar på det, typ att lägga ansiktsmask på folk och vira in dem i filtar... så har du en total förvirring. Welcome to my life.

Men just nu mår jag fint efter ett par kilometers springande (!) för andra dagen i rad, även om låren så fort jag törs röra mig på stolen påminner mig om att de har en annan åsikt. Ikväll ska de stackarna utsättas för mer springande och jag för total förnedring då jag mot bättre vetande gått med på att spela fotboll med grabbarna. Med Zurka och Christoffer, visst, jag har vant mig och de också, men fler? Jo, men det är väl bara att gilla läget. Det gör jag. Nån mer tjej som är sugen på förnedring? Tänkte kolla det snart, haha. Bara ring!

Korfu

En underbar semester slutade igår, eller ska jag säga inatt? Vi kom hem med flyget till Sturup kvart över 2 men sov nog inte förrän runt halv 5. Men sova, det kan man ju göra sen.

Vi åkte i onsdags middag. Ännu hade jag inte fattat att det verkligen skulle bli av, jag har inte varit på solsemester sedan jag var 6 år. Men där stod det verkligen, planet, och vi gick ombord. Klaustrofobiskt till 1000, men det gick bra. 3 timmar ner bara. Så kom vi ut i värmen och fick åka buss på små krokvägar i någon halvtimme innan vi kom till hotellet. Så andlöst vackert det var på ön! Även Christoffer som rest en del sa att det var det vackraste han lagt ögonen på.

Redan andra dagen hyrde vi en moppe. Den påstods vara på 80 kubik... jo men visst. Knappast mer än 50, men herregud vad vi körde långt på denna. Till Korfu Town, "huvudstaden", och sedan ut mot östkusten. Vi körde fel flera gången och fick se det riktiga Korfu. Det innebar getter i rep, olivträd i mängder (det sägs finnas 3,5 miljoner olivträd på lilla Korfu som är stort som halva Öland ungefär), gamla kvinnor i svarta kläder med hucklen och bröd i en korg på ryggen, gamla män utanför husen med käppen över knäna och citroner och apelsiner i träden sidan om höga kaktusar. Och så förstås en utsikt som är svårslagen. Ett exempel bara är bilden nedan på Agios Gordios, byn där vi bodde.

Under 3 dagar hade vi mopeden och då hann vi se Kavos, engelsmännens festarställe med inkastare, arkadspel och McDonald's i söder, till Sidari med klippor och ridning i 2 timmar i norr. Ön är ungefär 10-15 mil lång och vi var över hela, även i öst och väst. Sedan hyrde vi en ny moppe för resten av resan. Den kallades 100 kubikare, vilket skämt, men den var dock starkare än den andra. Ingen av dem gick dock fortare än 70. Det behövdes inte heller, det fanns så få raksträckor på ön att man sällan var uppe i över 50. Inte förrän i slutet, då vi körde fortare än Korfuiterna själv, och susade genom backar och svängar i över 60. Under hela resan har vi nog kört runt 100 mil moppe. 22 mil bara de sista två dagarna då vi hade trippmätare. Ändå körde vi inte (enligt våra kanske snedvridna mått) inte så jättemycket då.

Vackrast var ändå Paleokastrisa. Ska ni någon gång besöka Korfu, vilket jag rekomenderar(!), så kan ni bara inte missa detta. Paradisstränder med klart vatten och sandbotten med småsten i kanterna under klippor och berg. Vi hyrde båt där. Det kostade, men det smakade jävlar i det! Vi körde längs kusten och fann en öde vik där vi förtöjde i vattnet och sedan solade nakna på en stekhet strand. Vi fick nästan sår på fötterna av de heta, men mjuka småstenarna. Där fanns en öppen grotta också där man kunde hitta lite skugga. Och bålgetingar och bromsar... äckliga djur!

Vad man dock kan missa när man är på Korfu är en tripp till Albanien. "On a safe distance" i reklamen sa en del om det landet. Dock ligger det närmare Korfu än Danmark gör Helsingborg. 3 kilometer bort bara, men ett helt annat liv och landskap. Grått och brunt allting. Nej tack, det landet vill jag inte besöka, det räcker med att ha det på bild.

Igår (var det verkligen igår?!) satt vi och åt på den enda restaurang vi besökte två gånger, grekiskt som alla dagar, och drack deras vita husvin. Det var jävligt gott, men starkt. Det resulterade i att jag allvarligt fick skärpa mig när vi skulle gå därifrån och att vi dessutom lyckades slänga in väskorna i fel buss när vi skulle till flygplatsen och bara skrattade åt alltihop. Jag fick någon sorts skrattanfall redan innan åt ingenting. Men det var ett gott vin... och bra för flygresan.

Det verkade som om de flesta andra vi pratade med varit på en eller ett par utflykter bara, medan vi såg hela ön. Tipset är alltså moppe. Bil fick vi inte hyra, men det skulle ändå ha varit mycket klumpigare att ta sig fram med. Jag är verkligen glad att vi upplevde så mycket. Hyrde moppe, båt, häst... såg hela ön. Pratade med en massa trevliga greker som verkligen var glada för den turism de fick. Inte mer än ett par tre timmars solande per dag, brun blir man ändå och dessutom går det över snart ändå. Minnena av upplevelserna har man ju kvar för alltid. Vill man bara bli brun kan man ju sola på Ven.

image31

Agios Gordios, där vi bodde, från utsiktsplatsen uppe på berget intill. Vi bodde utanför bilden, men hade ändå bara 300 m till stranden.


image33

Jag med vår första moppe vid en drickapaus och tankning på en mack.


image32

Min underbart vackra älskling med vår andra moppe utanför hotellet innan en kvällstur in till Corfu Town.


image34

En bild på vår öde stand och grotta utanför Paleokastritsa som vi tog från båten vi hyrde.


image37

Jag på den allmänna stranden i Paleokastritsa. Är där vackert eller?!


image36

Korfu i förgrunden och Albanien på andra sidan vattnet. Notera skillnaden i färg på landskapet!