...av kraven och stressen. Jag lever för stunden, precis som du" sa han som vet hur man säger det. Winnerbäck menar jag förstås. Hatar hans musik nu för tiden, men texterna är fortfarande som alltid mitt i prick. En parentes.

Jag har vansinnigt mycket att göra på jobbet just nu. Saker och ting fortsätter att välla in, men jag måste också ligga i fas eftersom mitt ena område går in i LOVen på fredag... Gud. Tur man har en bra enhetschef. Vi var på internat med dem torsdag-fredag och jag kände direkt att jag hade så mycket mer att prata med henne om än jobbet. Och inte bara för att hon också ska gifta sig år. Synd att vi jobbar så långt ifrån varandra trots samarbete, och att hon ska sluta! Jag tycker om att ha mycket att göra på jobbet, men det är inte alls kul att inte hinna med. Inte inspirerande ett dugg, bara stressigt. Jag har dock bra kollegor, och framför allt två av dem har verkligen ställt upp och hjälpt mig. Eva har gjort det trots att hon själv har helt fullt i kalendern egentligen.

Jag vill njuta av vardagen igen, men just nu är det mest stressigt. Det är roligt att planera bröllop, men samtidigt ska det bli skönt när det är över, eller snarare när vi är där! Börjar verkligen längta! När man har så vansinnigt mycket på jobbet också blir det lätt lite väl mycket. Kommer förresten aldrig att göra om den Tysklandsresan vi företog oss förra helgen. Det skulle vara när det är dags för 30-årsfest då. 24 flak öl, 10 flak cider, 54 flaskor rödvin, 8 lådor vitvin, 6 flaskor whiskey, 3 flaskor Bayley's, 2 flaskor Xanté, 1 flaska cognac och 1 flaska gin. Tror ni att det räcker till bröllopet? Ginen och tre flak öl var bara till oss själva respektive till pappa, men ändå. Hela kalaset hade gått på över 20 000 kronor på Systemet, så det var mer än värt resan till Tyskland i pengar. Ingen dålig timpenning då det kostade en bit under halva det priset allt som allt på det här sättet.

Jag trodde att bloggen skulle leva upp av bröllopsplanering, men det blev tvärt om! En del kan jag inte säga, resten hinner jag inte skriva ner. Suck. Jag har i alla fall varit och lagt upp min klänning i rätt längd och provat den med de där jävla skona som kom tillslut. Det blev perfekt! Stackars tärna dock, som ska snöra fast  klänningen på mig. Det kommer att ta tid, men gud vad jag kommer bli vacker i den klänningen. Förlåt, jag vet att man inte får skriva så, men jag känner mig bara så fin i den!

Christoffer ligger här hemma och snörvlar i en rejäl förkylning. Egentligen skulle vi till hans mormor idag och fira hennes födelsedag, men av förklarliga skäl ville de inte ha Christoffer där idag. Klas hade varit och hämtat sin nya Merca, så det blev en tur till Burger King i den idag istället. Jag behövde en kväll off, så det var välkommet! Stackars älskling bara som är sjuk. Jag hoppas att jag inte får det, för jag kan inte vara hemma från jobbet just nu, det går bara inte! På Burger King pratade vi lite om bröllopet, och om talen. Det ska bli väldigt spännande att höra vad folk har att säga till oss. Varning för tårar. Jag är rädd att jag kommer att gråta mig igenom hela vår bröllopsdag. Av glädje och kärlek förstås, men ändå. Tur jag har köpt en fantastiskt bra vattenfast mascara i alla fall!